– Frågan är bara vad jag ska göra i stället? Det har inte blivit tid med så många andra hobbies, filosoferar Centh Wiman när han fotograferas framför Bachohallen. För bildens skull iklädd matchtröja, hockeyhandskar och klubba.
Tjugo år som lagledare för ESK-hockeyns A-lag, varav tretton säsonger i ”ettan” har det hunnit bli.
– Det började med att min grabb Jimmie skulle spela i ett av pojklagen. Det behövdes en tränare till hockeyskolan, och där fanns jag. Sedan var det fråga om folk till styrelsen, och sedan var A-laget utan lagledare. Ja, på den vägen är det.
Egentligen var det fotboll det skulle ha blivit för Centh – som spottade in mål i ESK:s juniorlagströja. 47 mål på en säsong lär bara vara slaget av legendaren och landslagsspelaren Conny Granqvist.
– Men så skulle jag lumpa som jägarsoldat i Umeå. Det blev litet trassel mellan min lilla moderklubb Södra Trögd och ESK om var jag skulle spela och träna månaderna före inryck, med följd att jag tappade lusten för den större klubben.
Har du ångrat dig att du inte fortsatte i ESK-fotbollen?
– Jo, det måste jag erkänna. Södra Trögd i femman och sexan i all ära, men det hade varit roligt att veta hur bra man kunde ha blivit med annan träning.
Centh är utbildad ekonom och drev en radio- och tv-butik vid busstorget i Enköping. Närmare bestämt under hela 33 år fram till 2004.
– Helt klart rusar tiden iväg. Det är 40 år sedan jag och hustru Lena byggde vårt hus i Lillkyrka där vi fortfarande bor.
Frågan är hur mycket Centh har hunnit vara hemma.
– Mer än halva året har det varit hockey i stort sett varje dag, minus lördagarna. Två matcher per vecka, plus att jag tidigare brukade vara på alla träningar för att träffa grabbarna. Jag är nog fortfarande litet överallt. Förutom på isen.
Frågan kommer osökt. Vad ingår i en lagledares jobb om han inte är med och tränar laget?
– Allt innanför sargen är tränarens ansvar, sen finns det en sportchef som hittar nya spelare, kontrakterar dem, sköter sponsorkontakter och håller i budgeten.
Jaha, och vad blir då över till lagledaren?
– Administration. Jag har kontakt med förbundet och ser till att spelarna blir registrerade. Sedan bokar jag hallar och hotellrum, gör matchprogram, träffar domarna och en del annat.
Blir det många mil i spelarbussen?
– Börje Lind, vår chaufför och fixare, som hållit på lika länge som jag, har räknat ut att vi åkt tre varv runt jorden. Rekordresan var till ett allsvenskt kval mot Kiruna. Motståndarna flög hit för returen och var redan på is för att träna när vi kom hem.
På tal om hemmaarenan Bahcohallen, har du egen stol märkt med ditt namn bakom spelarbåset?
– Nej, jag har bättre utsikt från en plats nära presshytten på läktaren. Jag och polare Börje Lind brukade förr sitta i själva hytten, men sedan tv-sändningarna kom till har vi flyttat ut. Våra kommentarer är inte så lämpliga för direktsändning.
När matchen är slut träffar du domarna för att göra upp deras ekonomiska ersättning. Händer det att du ryker ihop med domarna efter en från deras sida – och i dina ögon – mindre väl genomförd insats?
– Många gånger har jag bitit mig i tungan, men efteråt har jag aldrig sagt ett ont ord till en domare.
Säkert?
– Absolut. När matchen är slut, är den slut.