Vandrarna var uppdelade i tre grupper. Närmare tjugo sökte upplevelser i fjällnaturen vid Kebnekaise, lika många begav sig till Orsa och Grönklitt och drygt trettio vandrare åkte till Härjedalen och Vemdalen.

Kebnekaisevandrarna hade som mål att ta sig upp på Kebnekaises topp på över 2000 meter över havet. Vädrets makter var dock inte med dem. 400 höjdmeter från toppen beslöt guiderna att alla måste vända om. Regn vind och kyla gjorde det för riskfyllt. Ishackor och linor kom dock väl till användning på glaciären innan toppen. Väl tillbaka var inte en tråd på kroppen torr. Skönt att få värma sig i bastun, medan besvikelsen över att inte få chansen att nå toppen bearbetades. Men att klättra på Sveriges högsta fjäll var i sig en stor upplevelse. Gruppen hade bara ett försök, detta eftersom guiderna var hårt bokade. Ironiskt nog vände vädret och resterande vandringsdagar visade sig fjällvärden från en bättre sida. 

En av Orsavandrarnas höjdpunkter var mötet med de vilda djuren i björnparken Orsa-Grönklitt. En björn är skygg och svår att upptäcka i naturen, men i djurparken får man beskåda dem på nära håll. Inte bara björnar utan isbjörnar, vargar, leoparder och tigrar.

Vemdalsvandrarnas största utmaning var vandringen runt Sonfjället. En av  Europas första nationalparker på ca 104 kvadratkilometer, även kallad björnens hemmamarker med kanske Sveriges största björnstam i området. 8,5 timmes vandring i fjällmiljö, väntade efter parkering vid Nyvallens fäbod med Sonfjällets fjällmassiv på 1278 meter i bakgrunden inramad av strålande solsken.