Björn växte upp i det lilla tegelbrukssamhället Vittinge under rätt knappa förhållanden men i en stor gemenskap av familj och släkt. Släkten på mammas sida var stor. Hemma var det ofta öppet hus för släkt och vänner. För Björn var skolarbetet mindre viktigt än sporterna han deltog i. Det var fotboll, ishockey och bandy samt pingis. Mycket senare kom golfen in i hans liv. Efter realskolan började han som lärling hos målaremästare Ewald Karlsson i Vittinge. När han kom hem mot kvällningen brukade han öva på att dansa, för det var något han gillade att göra. Han träffade sin blivande hustru Gunnel på dans, vilket var vanligt på den tiden. Faktum var att hela familjen och delar av släkten ibland var på samma dansställe, på någon av alla utedansbanor runt omkring, eller på logdans eller Morgongåva Folket Hus. Vittinge Folkets Park inte att förglömma.
Gunnel, hans trogna parhäst under åren, och Björn fick 3 barn och samtidigt växte måleriföretaget Kumlins Måleri som de startade. De byggde hus i Örsundsbro och var bosatta där under många år. Där hade också företaget sitt säte till en början, sedan blev det Uppsala och efterhand filialer över stor del av Sverige. Han har gjort en fantastisk karriär med Gunnel vid sin sida. Framgången hade sin bas i att han var en riktig ”vinnarskalle” vad gällde det mesta. Det var ett väl sammansvetsat gäng av medarbetare, valda med omsorg som omgav honom. Han månade om sina anställda och många blev företaget trogna hela sitt arbetsliv.
När Björn fyllde 70 år fick han en bok om sitt liv av barnen. Den heter just ”Målaremästaren som erövrade Sverige”. Till hjälp hade de journalisten Ida Måwe, som skrev själva boken men Björn fick vara med och styra innehållet.
En av många höjdpunkter i hans liv inträffade 2005 då han fick gästtala i sin barndoms kyrka, Vittinge kyrka, med anledning av kyrkans 700 års jubileum detta år. Då berättade han om sin barndom och uppväxt, sina busstreck och sin yrkeskarriär. Hans tal går fortfarande att lyssna på på Youtube.
Våra familjer har tillbringat många helger och lov tillsammans i fjällstugan i Storhogna, sommar-huset i Tjulstaholm och i lägenheten i Marbella. Vi har haft mycket roligt tillsammans under årens lopp. Björn har ofta varit medelpunkten och navet i samvaron. Han var mycket familje- och släktkär samt mån om sina vänner och medarbetare.
För oss systrar har det varit en trygghet och glädje att ha Björn som storebror. Vi är stolta över honom och har mycket att tacka honom och hans familj för – det är mycket vi har fått uppleva tack vare dem. Vi har svårt att ta in att Björn är borta men vi önskar honom att få vila i frid. Han kan vara nöjd med sitt livsverk.
Våra tankar går nu till familjen, hustrun Gunnel, barnen Jocke, Lotta och Maggan med familjer.