I takt med att Black lives matter-protesterna spridits över världen har uppmärksamheten fästs på staters och företags historiska övergrepp. I Storbritannien har sökljuset riktats mot landets roll i den transatlantiska slavhandeln och flera anrika institutioner har tvingats rannsaka sig själva.
Senast i raden att rensa ut skelett ur historiens garderob är Bank of England. I ett uttalande skriver centralbanken att den "är medveten om oförsvarliga kopplingar till tidigare föreståndare och direktörer och ber om ursäkt för dem".
Porträtt plockas ned
Tidigare chefer som profiterade på slaveriet ska få sina porträtt nedplockade och banken ska i dialog med anställda från minoritetsgrupper förbättra sitt mångfaldsarbete.
Nyligen bad även Lloyd's, världens äldsta försäkringsmarknad, om ursäkt för sin inblandning i människohandeln och utlovade ekonomiskt stöd till minoritetsorganisationer, rapporterar The Telegraph.
Även storbanken Barclays uppger att dess historia "granskas i ljuset av den senaste tidens händelser", rapporterar BBC.
Gemensamt för finansinstitutionerna är att de alla förekommer i den databas som drivs av forskningscentret för studier av brittisk slavhandel vid University College London.
Offren lottlösa
Mellan åren 1640 och 1807 förslavade Storbritannien 3,1 miljoner afrikaner och transporterade offren till Karibiens plantager och andra kolonier världen över. När slaveriet avskaffades 1833 kompenserade regeringen slavägarna med motsvarande 1 900 miljarder kronor i dagens penningvärde, medan offren gick lottlösa.
På bekostnad av slavarnas friheter och rättigheter skapades enorma rikedomar. Utöver de som var direkt involverade i slavhandeln gynnades enligt University College London även det offentliga genom skatteintäkter och den spirande industrin genom investeringar.
"Kolonialt slaveri formade det moderna Storbritannien och vi lever alla fortfarande med dess arv", skriver forskningscentret på sin sajt.