Krascher och skandaler – överlever krypto året?

Det var som hämtat ur en dokusåpa.

I ett gigantiskt lyxhus på Bahamas bodde den hyllade grundaren Sam Bankman-Fried tillsammans med flera anställda på kryptobörsen FTX.

Omtalad som "kungen av krypto" lyckades han locka till sig investeringar från stora och välrenommerade riskkapitalbolag och sågs som en länk mellan kryptovärlden och den traditionella finansvärlden.

I början av 2022 var Bankman Fried personligen god för 26 miljarder dollar. Pengarna tänkte han skänka bort till olika välgörenhetsprojekt.

Snart skulle allt detta förändras.

Skakade om systemet

I takt med att det makroekonomiska klimatet försämrades 2022 dalade även värdet på kryptovalutorna.

Skenande inflation och rädsla för snabba räntehöjningar drog i gång en flykt från riskfyllda tillgångar i början av året.

Och under våren skulle läget bli än värre.

I maj kraschade terra USD – en så kallad algoritmisk stablecoin som tillsammans med kryptovalutan luna skulle hålla en stabil kurs mot dollarn.

Många kryptobolag tvingades i konkurs i efterdyningarna av kollapsen.

– Det här skakade om hela ekosystemet, säger Emelie Moritz, operativ chef på den svenska kryptobörsen Safello.

Ännu en krasch

När hösten kom skakades kryptobranschen ännu en gång av en förödande krasch.

FTX, en populär handelsplats som grundaren och kryptokändisen Sam Bankman-Fried marknadsfört som trygg och stabil, stod i november vid ruinens brant.

Ett 8 miljarder dollar stort hål i FTX:s balansräkning hade uppdagats. Stressade användare rusade för att plocka ut sina tillgångar från kryptobörsen, som saknade täckning.

Det visade sig att klientmedel slussats mellan FTX och Bankman-Frieds investeringsbolag Alameda.

– Det finns så många nivåer i den här historien, men det värsta är att kunderna kommer att drabbas, säger Emelie Moritz.

Sam Bankman-Fried misstänks bland annat för bedrägeri och penningtvätt. Två av hans medarbetare erkänner bedrägeri, själv förnekar han brott.

I oktober 2023 väntar rättegång i USA – och många år i fängelse om rätten finner honom skyldig.

Minskat intresse

Även om inledningen på 2023 blev något av ett ljus i kryptomörkret, med uppgångar på över 10 procent för bitcoin, så rasade värdet på de två största kryptovalutorna bitcoin och ether totalt med omkring 60 procent under 2022.

Och att intresset för krypto har minskat är inte konstigt, enligt Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.

– Man skulle kunna tänka sig att krypto får ett lyft igen när världen studsar tillbaka från den här nuvarande recessionen, säger han.

Experterna tror inte att den så kallade kryptovintern innebär slutet för marknaden.

Enligt Claire Ingram Bogusz, universitetslektor vid Institutionen för information och media vid Uppsala universitet, ligger däremot kryptovalutor som inte löser något verkligt problem i farozonen.

– De handlar om ren spekulation och investeringsmekanismer och nu när folk blir mer riskaversiva är det tveksamt om det finns en marknad för dem, säger hon.

Ideologisk drivkraft

Många som jobbar med blockkedjan drivs även av ideologi och politik, vilket är ett tecken på att utvecklingen kommer att fortsätta – oavsett efterfrågan, säger Ingram Bogusz.

– De tror verkligen på att det här decentraliserade systemet är bättre och mer rättvist än många system som vi har i dag. Den ideologiska och politiska drivkraften är stark och finns kvar.

Med decentraliserade system menas marknadsplatser som uteslutande bygger på blockkedjan och algoritmer. System som är frikopplade från de traditionella finansföretagens arbetssätt.

Centraliserade kryptobolag bygger på blockkedjan men liknar vanliga banker och börser.

Samtidigt är det just centraliserade plattformar, som FTX, som kryptoinvesterare verkar dras till, enligt Måns Jonasson.

– Bevisligen har ju många människor lagt sina tillgångar i sådana här centraliserade börser, som nu faller en efter en, säger han.

Ljusglimtar finns

Krascher, börsfall och skandaler till trots vill Emelie Moritz understryka att det också har skett positiva saker på kryptomarknaden.

Traditionella aktörer har öppnat upp för krypto och regleringar som ska göra marknaden säkrare är på gång, säger hon.

– Nya EU-regleringar som träder i kraft 2024 gör att EU kommer att ligga långt före andra länder. Att säga att det blir kryptovänligt kanske är att ta i, men regleringarna lägger en bra grund.

En annan positiv vändning är det som fått namnet "The Merge" – som blockkedjan Ethereum genomförde i september.

Kryptovalutan bytte system för hur mynten utvinns på blockkedjan, till ett mer energieffektivt, och uppges ha minskat sina utsläpp med 99 procent.

Enligt Emelie Moritz är kritiken som under året riktats mot branschen i grunden sund.

– Den tvingar oss som är engagerade att försvara oss och vara på tårna. Och uppenbarligen behövs det, om man till exempel ser på FTX. Det är uppenbart att alla inte ska driva en kryptobörs, säger hon.