1956 öppnade Sverige sina dörrar för flyktingar från Ungern, 1968 från Tjeckoslovakien, 1973 från Chile och från Balkan i början 1990-talet. Några bosatte sig i Enköping och Håbo.
De flesta som kom till Sverige, har klarar sig bra i sitt nya hemland. Ungdomar med ursprung från länderna på Balkan, har idag högre utbildning än inrikes födda och arbete i minst lika hög utsträckning.
När flyktingarna från Balkan kom till Sverige fanns ett politiskt parti, Ny Demokrati, som motsatte sig att Sverige tog emot personer på flykt. Folkpartiet (idag Liberalerna) och Kristdemokraterna spelade en viktig roll i att försvara den svenska traditionen av en humanitär, medmänsklig migrationspolitik, tillsammans med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
2015 fanns 65 miljoner människor på flykt i världen. 163 000 kom till Sverige. Många fick vänta länge på flyktingboenden utan möjlighet att studera eller arbeta. Det var inte en bra start på livet i Sverige!
Sveriges gränser är inte öppna för alla och vi har inte haft en massinvandring. De som söker lyckan i ett nytt land, men inte förföljs in sina hemländer, bör få beskedet att de inte kan komma till Sverige just nu. Men personer som trakasseras, hotas och förtrycks kan få asyl inom ramen för de internationella regler som finns.
Sverige bör aktivt arbeta för lösningar på konflikter i länder som Syrien och Jemen genom FN och EU. Vårt land har en lång tradition som fredsmäklare och som biståndsgivare.
Idag är situationen i världen ännu värre med 80 miljoner på flykt. Främlingsfientliga partier runt om i världen vill inte ge dem skydd.
Partierna i riksdagen har deltagit i förhandlingar för att få till stånd en långsiktig överenskommelse. Det en gång så humana Kristdemokratiska partiet försöker tävla med Moderaterna om den mest restriktiva hållningen. De vill att Sverige sätter ett tak och kraftigt minskar migrationen, vilket skulle göra det svårt för barn att återförenas med sina föräldrar. Jurister på migration har påpekat att ett tak på antalet som får komma till Sverige är oförenligt med internationella överenskommelser.
Jag hoppas att liberala, gröna och röda partierna i riksdagen, gärna tillsammans med andra partier, kan enas om långsiktig human flyktingpolitik. Det är bättre att tillsammans med till exempel UNHCR välja ut de som har behov av asyl där de befinner sig och ordna en säker transport till Sverige, än att de ska ge sig ut på Medelhavet i skrangliga farkoster i händerna på smugglare. Låt oss värna asylrätten och en medmänsklig migrationspolitik!