Enköping står inför stora förändringar. Staden kommer både att byggas om och byggas ut. En växande stad skapar många utmaningar, men det är också en fantastisk möjlighet att göra staden trygg, trivsam och funktionell.
I kommunens Plan för Enköping, antagen 2018 kan man läsa: ”Just förtätning är en tydlig inriktning för planen. Att omvandla områden och dra nytta av redan gjorda investeringar i infrastruktur är ekonomiskt för kommunen. En tätare stad kan även erbjuda fler bostäder och invånare vilket skapar ett större folkliv.”
Frågan är om det förtätning och vision om den kompakta staden verkligen är ett lämpligt sätt att bygga för framtiden.
I sin nyligen utkomna bok ”I morgon trädgårdsstäder” visar Simon Westberg på den kompakta stadens problem. Han skriver: ”Den kompakta staden skapar en ”vinnaren tar allt”-situation som omfördelar resurser till höginkomsttagare och fastighetsägare. Detta i motsats till de städer som istället valt att ta mer mark i anspråk när befolkningen växt. De har hållit nere bostadspriserna. En effekt både av mer billig mark och att det är dyrt att bygga högt och tätt.”
De flesta svenskar vill bo i småhus, medan kommunerna framför allt satsar på höghus och en tät stadsbyggnad. Detta trots att höghus visat sig vara dyrare – ju fler våningar desto dyrare byggkostnad per kvadratmeter, lägre nyttjandegrad, mer avancerat underhåll, mer yta krävs för trappor, hissar och servicerum, infrastruktur måste dimensioneras upp. En tät och hög bebyggelse späder också ytterligare på segregationen, då ekonomiskt svaga hushåll förskjuts till periferin.
I boken Heart in the right street lyfter brittiska Create streets sex viktiga prioriteringar för ett gott stadsbyggande och välmående invånare, med hänvisning till modern forskning. De poängterar att det är viktigt med tillgång till rikligt med grönska, integrerat med den övriga staden.
Höga byggnader skapar större risk för sociala problem och kriminalitet samt är mindre tillfredsställande för människor, och i synnerhet för barn. Även fasadernas utformning är viktig. En varierad struktur med aktiva fasader skapar glädje och trivsel, liksom ett traditionellt gatunät som varierar sig i struktur och med flera olika korsningar och vägval.
Vidare beskrivs att nybyggnation som majoriteten inte anser vara estetiskt tilltalande också sänker folks välmående, både hos boende och besökare. Forskning visar att vi helst väljer mjukare former, gröna ytor och en mer lokal och historiskt präglad arkitektur framför skarpa kanter, höga byggnader och mörka områden. Slutligen konstaterar de att vackra miljöer ger nöjda människor och att den lokala identiteten är viktig – folk vill känna att platsen de bor på är speciell, inte att den kunde vara varsomhelst.
En utveckling mot mer förtätning skulle kunna riskera att skada Enköpings attraktionskraft som den lummiga parkstad den hittills varit och även skapa en sämre levnadsmiljö för Enköpingsborna. Enköping borde inte sträva efter att bara vara en sovstad, utan att vara en stad att leva i. Där de boende har närhet till platser att forma efter egen kraft, till ytor för spontan lek. Tillgång till ett hem, inte bara en sovplats.
Finlandsfärjan, där folk sover i hytter omgivna av kollektiva ytor och handelsplatser, är inte en god förebild för en stad. Också den privata vardagssfären måste ges utrymme.