Under hösten har vi kunnat läsa i Enköpingsposten om Lärarförbundetsrankning av skolkommuner. Enköping placerades på plats 232 av 290 kommuner!
När det gäller lärarlönerna så ligger Enköping på plats 206 ( av 290 kommuner ) och resurser till undervisningen på 275:e plats.
Det är inga siffror som framkallar några glädjetjut!
I EP fredagen den 3 /1 2019 kunde vi dessutom läsa att skolnämnden hade fått ett effektiviseringskrav på 12 miljoner samtidigt, står det i artikeln, ska kommunen ”attrahera personal och skapa en god berättelse om Enköpings kommun som arbetsplats”.
Hur ska detta gå ihop? Bör inte vision och verklighet ha något som helst samband? Från ledningshåll har det sagts att det inte kommer att komma några busslaster med legitimerade lärare till kommunen. Det är det ingen som jobbar i skolan som tror heller! Det som har hänt är snarare att busslaster med legitimerade lärare har lämnat kommunen under de sista åren. För eleverna har det inneburit att byta en eller flera lärare varje ny termin.
Med besparingskrav och dåliga löner så blir en rimlig följd att ännu fler legitimerade lärare kommer att lämna kommunen under de förutsättningar som råder och som kommer att råda under det närmaste året. Det innebär också att fler elever kommer att undervisas av vikarier som stannar en kort tid och sedan ersätts med nya vikarier eftersom många legitimerade lärare väljer att arbeta i närliggande kommuner. Kommer då eleverna i Enköping ha samma konkurrenskraftiga kunskaper som elever som har bott i andra kommuner?
Är det inte äntligen dags att låta skolan få kosta pengar och höja Enköping från de bottennoteringar som Lärarförbundet redovisade? Borde inte Enköpings elever få undervisas av engagerade legitimerade lärare som väljer att stanna kvar i kommunen under många år därför att resurser till undervisningen och lärarlönerna ligger på den övre halvan av rankningen?