"Vallonbruken" på väg bort

Benämningen Vallonbruk i Uppland har varit en felsatsning i marknadsföringen. Det menar flera experter på Upplands järnbruk. Tierps kommun har därför valt en annan väg. Samtidigt råder begreppsförvirring i marknadsföringen.

12 augusti 2018 07:00

"Slott och vackra bruksmiljöer". Under den rubriken samlas järnbruken i Tierp på kommunens webbplats för turism. Där har man alltså valt att inte använda benämningen "Vallonbruken", som varit det förhärskande samlingsnamnet på Upplands järnbruksmiljöer.

– "Vallonbruken i Uppland" har aldrig slagit som namn i marknadsföringen, tyvärr. Jag är inte säker på att det är ett bra namn, säger Lena Wänkkö, näringslivs- och turistkoordinator i Tierps kommun, som tidigare drivit värdshuset i Lövstabruk.

Hon är inte ensam om de tankarna. Flera intervjuade i den här serien har påpekat att benämningen "vallonbruk" inte är tillräckligt förståeligt eller motsvarar vidden av verksamheterna vid bruken, då och nu.

– Vissa tror att man säger hallonbruken, säger exempelvis Ulrika Dåderman, verksamhetsledare på Lövstabruk.

Även om Tierps kommun gått i från samlingsnamnet "vallonbruk" i sin marknadsföring så lever det kvar på andra håll. Bruken i Östhammars kommun marknadsförs i dag av bolaget Visit Roslagen under just namnet "Vallonbruken i Uppland". En effekt av det är att besökaren av Visit Roslagen inte får någon upplysning om att exempelvis Lövstabruk eller Karlholm finns, eftersom de ligger i Tierps kommun.

Förvirrande, menar Kicki Lidén, en av personerna bakom bolaget Boka Uppland som från sitt kontor på Österbybruks herrgård bland annat jobbar med resebokningar för Upplands bruk. Tidigare arbetade hon många år i föreningen Vallonbruk i Uppland.

– Det där är ju jättedumt, och det har jag sagt på många möten. Det är gör det ju bara svårare för besökarna, och det är ju dem vi ska locka. De bryr sig inte om vad som ligger på ena eller andra sidan kommungränsen, säger hon.

Hon förstår invändningarna mot benämningen "vallonbruken".

– Den här frågan har diskuterats under många år. Alla vet inte vad ett vallonbruk är och internationellt pratar vi i stället om järnbruk. Så det finns sanning bakom kritiken. Samtidigt är "vallonbruk" det som anammats i närområdet, säger hon.

Den första träff du får om du googlar "vallonbruk" är vallonbruk.nu, en sajt som räddades kvar av Boka Uppland efter att föreningen Vallonbruk i Uppland lades ned. Men området som kallas "vallonbruken" på den sajten är följaktligen mycket större än det som heter samma sak hos Visit Roslagen, där ju bara Östhammar och Norrtälje är med.

– Men vallonbruk.nu är inte aktiv och det är ingen som sköter den idag, säger Kicki Lidén, som förordar en regional marknadsföring av bruken.

– Men i dag håller respektive kommun på sitt, och så blir det så här rörigt, säger hon.

Lena Wänkkö i Tierp tror att den bästa marknadsföringen, den står brukets aktörer själva för genom att skapa evenemang och aktiviteter som gör att besökare vill återkomma och genom att ser mer professionellt på besöksfrågorna. Hon lyfter fram goda exempel i Lövstabruk och Strömsberg, men också i Karlholm. Där pågår ett aktivt utvecklingsarbete och i sommar arrangeras visfestival med namnkunniga artister i den unika lancashiresmedjan .

– Det gäller att vara uppfinningsrik - tänk vad häftigt med konserter i smedjan i Karlholm, säger hon.

UNT har tidigare berättat om Söderfors hembygdsförenings besvikelse på stödet från Tierps kommun. Men det finns en hel del en förening kan göra för att bli mer kommersiell och få intäkter bredvid de små, fasta kommunbidragen, säger Lena Wänkkö.

– Vi har flera pågående projekt i Tierps kommun kring besöksnäringen som man kan vara med i och få pengar ur, man kan söka EU-medel och man kan bilda bygdebolag i samverkan med andra föreningar. Det finns möjligheter för den förening som är aktiv.

Har du synpunkter på serien, eller idéer om ett samlingsnamn på bruken. Mejla reportern.

Därför kallas de vallonbruken

Runt 1600 blev Nederländerna Europas ledande handels- och sjöfartsnation. Bland annat svarade järnbruken för större delen av Europas produktion av krigsmateriel. Med nya metoder och förbättrad teknik lyckades holländarna framställa förstklassigt järn med minskad kolåtgång. Vinster från produktionen satsades i andra länder, när krig försvårade på hemmaplan. Med stora naturtillgångar var Sverige av stort intresse. 1627 arrenderade den nederländska affärsmannen Louis De Geer Lövsta bruk, senare även Österby och Gimo. Med det infördes ny teknik vid bruken, med nya masugnar och så kallat vallonsmide och arbetskraft lockades från Vallonien, en del av dagens Belgien. Efter De Geer etablerade sig flera i holländska affärsmän i Uppland. Decennierna efter 1630 etablerades ett femtontal nya bruk i Uppland varav bara två av en svensk.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Niklas Skeri

Ämnen du kan följa