Det visar en internationell forskargrupp i en studie av ett unikt välbevarat fossil av fisködlan Stenopterygius ichthyosaurus, som levde i början av juraperioden för 180 miljoner år sedan. Studien publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Nature.

– Vi kan för första gången visa att ichthyosaurierna hade underhudsspäck. Den sortens isolering för att förhindra stora värmeförluster är utmärkande för varmblodiga vattenlevande djur. Det har länge funnits misstankar om att ichthyosaurierna var varmblodiga, men detta är det första säkra belägget för att de verkligen var det, säger docent Benjamin Kear, museiintendent på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet..

Till utseendet liknade ichthyosaurierna delfiner, och trots att de var reptiler hade de också andra likheter med nutida marina däggdjur. Dit hör att de saknade fjäll.

Artikelbild

| Under fotografiet av det 180 miljoner år gamla fossilet av Stenopterygius ichthyosaurus har forskarna markerat djurets olika delar.

I den fossilerade huden har forskarna även påträffat en sorts färgämnesceller, melanoforer, som kan ha gjort det möjligt för djuren att ändra färg, till exempel när de behövt kamouflage för att inte bli upptäckta av rovdjur.

Det tvärvetenskapliga forskarteamet, lett från Lunds universitet, har använt en rad olika metoder för att analysera fossilet – ända ner på molekylär nivå. Bland annat påvisade forskarna med hjälp av speciella antikroppar spår av hemoglobin och broskämnet keratin.

– Någon så djupgående och detaljerad undersökning av ett fossil, som till och med kunnat identifiera spår av enskilda proteiner, har aldrig tidigare gjorts. Med dessa analysmetoder är studien ett genombrott, som öppnar för många nya spännande upptäckter inom paleontologin, säger Benjamin Kear.