Aldrig tidigare har Israel hållit två val på ett år. Och nu väntar ett tredje.

Varken premiärminister Benjamin Netanyahu eller utmanaren Benny Gantz har lyckats bilda regering, varpå bollen gick vidare till parlamentet. Men inte heller knesset lyckades få fram en regeringsbildare och parlamentet har nu röstat för sitt eget upplösande inför ett nyval.

Dött lopp

Artikelbild

| Israels premiärminister Benjamin Netanyahu tyngs av korruptionsåtalet mot honom – samtidigt som landet ser ut att gå mot ett tredje val på ett år. Arkivbild.

Planen är att israelerna ska rösta den 2 mars 2020. Och då väntas, som det ser ut nu, inga dramatiska förändringar jämfört med valen i april och september. Då misslyckades både Netanyahus högerparti Likud och Gantz mittenorienterade Blåvita alliansen med att vinna tillräckligt många mandat för att bilda regering.

Det väntas återigen bli ett jämnt lopp, konstaterar Isabell Schierenbeck, Israelkännare och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

De båda premiärministerkandidaterna har i tur och ordning och utan framgång försökt att hitta stöd hos möjliga samarbetspartier – samtidigt som de skyllt dödläget på varandra. De har också diskuterat en samlingsregering, men Gantz har uteslutit att samregera med den korruptionsanklagade Netanyahu.

Växande missnöje

Artikelbild

| Blåvita alliansens Benny Gantz vill inte samregera med Netanyahu. Arkivbild.

Inte heller Avigdor Lieberman, som leder det sekulära högerpartiet Yisrael Beitenu som har fått en vågmästarroll, har velat regera med Netanyahu.

Lieberman kan inte tänka sig att ingå i en högerregering tillsammans med de ultraortodoxa partierna och har därför blockerat möjligheten till regering med Netanyahu, säger Schierenbeck.
Han (Lieberman) har också blockerat möjligheten till en regering tillsammans med Gantz, eftersom han inte vill sitta tillsammans med de arabiska partierna, vilket inte heller Gantz har öppnat för.

Netanyahus politiska svårigheter vävs ihop med det kommande korruptionsåtalet, där Likudledaren har velat förhandla sig till immunitet. Men hos vissa partier finns också ett växande missnöje med den högervridning som har skett under hans regering.

Oppositionen kallar det för en attack mot den israeliska demokratin. Regeringens politik har mobiliserat starka åsikter och oförenliga positioner, säger Schierenbeck.

Ledarskifte?

Ett sätt att undvika ett nytt dödläge vore om Netanyahu lämnade partiledarposten.

Det finns en växande opposition inom Likud, mot den politik som Netanyahu har drivit men också mot hans maktfullkomlighet. Om han plockas bort från partiledarposten skulle det kunna påverka möjligheten att bilda regering i valet i mars, säger Schierenbeck.