Ledare När landets miljöorganisationer summerar det gångna året konstateras ett ökat engagemang för klimat- och miljöfrågorna, enligt Sveriges Radios Ekot (27/12). En orsak sägs vara den varma sommaren.

Att miljöintresset är stort är glädjande nog inte mycket till en nyhet. Det har i dag blivit allt mer självklart att företag hållbarhetsredovisar, enskilda sopsorterar och att politiker – oavsett partitillhörighet – presenterar ambitiösa miljömål. Engagemanget för klimat- och miljöfrågorna är på så vis brett förankrat.

Samtidigt är det inte alldeles enkelt att omvandla engagemanget till hållbara val. Ett aktuellt exempel är näthandelns klimatavtryck. Trots att näthandeln tillsynes har potential att minska de klimatpåverkande resorna till affärerna så pekar en studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut på motsatsen. Att hushåll beställer mat över internet leder snarare till fler, än färre, resor (SR Vetenskapsradio 17/1). I mellandagarna rapporterade SR (27/12) också att en betydande del av de kläder som beställs över nätet skickas tillbaka, enligt nya rön från Göteborgs universitet. Inom en del klädkategorier skickas så mycket som 60 procent av internet-köpen tillbaka.

Ett annat område där digitaliseringens effekter inte är så glasklart positiva för miljön som det ofta beskrivs är pappersanvändningen. När dokument tillgängliggörs på internet i stället för på papper minskar visserligen påverkan från papperstillverkningen, men det krävs fortsatt råvaror och energi för att göra informationen tillgänglig via en surfplatta, mobil eller dator.

Ett exempel på den energiåtgång som digitaliseringen resulterar i har tagits fram av Umeå universitet (19/1 2016). Det visade att 2,5 miljarder visningar på videosajten Youtube av den koreanska popvideon Gangnam Style i ett värsta scenario kan ha orsakat koldioxidutsläpp som motsvarar det årliga från cirka 100 000 bilar.

Ett annat område, där det inte heller är så enkelt som det ofta kan låta i hållbarhetsdebatten, är betesdjurens miljöpåverkan. Återkommande hörs att det är viktigt att välja bort kött, eftersom djuren påverkar klimatet negativt. Samtidigt krävs fler betande djur om Sverige ska klara av att uppnå de miljömål som riksdagen har beslutat om. Orsaken är att ängs- och hagmarkerna – som har den rikaste floran och faunan i hela den svenska naturen – kräver djur som betar. Försvinner betesdjuren växer markerna igen. Vilket betyder att viktiga livsmiljöer för fjärilar och insekter, som behövs för ett rikt fågelliv, försvinner.

Förhoppningen för det nya året bör vara att engagemanget för miljö- och klimatfrågorna är fortsatt starkt, men att det mer än under det gånga året erkänns hur svåra frågorna är. En insats för att få en hållbar hållbarhetspolitik är låta eftertänksamheten, som det lugnare tempot runt jul- och nyår ger upphov till, prägla resten av året. (SNB)