Ledare Vid en första anblick kan det framstå som en ganska dålig julklapp till hushållen att riksbanken höjer reporäntan. Men troligen får beskedet som levererades dagarna innan jul inte några större effekter på hushållens ekonomi. Höjningen av reporäntan sker från minus 0,5 procent till fortsatt negativa 0,25 procent, efter att inflationen slutligen har etablerats kring 2 procent.

Däremot pekar räntebeskedet ut en ny riktning. Det är första gången på sju år som riksbanken höjer räntan. Och i nästan tre år har det varit minusränta.

Bakom höjningen finns en bedömning från riksbanken som säger att världsekonomin nu börjar gå in i en fas med mer dämpad BNP-tillväxt. Det konstateras även en stor osäkerhet kring den globala konjunkturutvecklingen. Riksbankens omvärldsspaning sammanfaller med allmänna spekulationer om när nästa lågkonjunktur är att vänta. Att en ekonomisk nedgång kommer framöver råder ingen större tvekan om, men när exakt den slår till går det bara att gissa.

Att ekonomin lär mattas av framöver gör det dock desto mer välkommet att riksdagen har antagit Moderaterna och Kristdemokraternas budget – den är en desto bättre julklapp. I budgeten omprioriteras hur statens medel används och stora grupper får mer över i plånboken varje månad. Det stärker hushållen.

Moderaternas vallöfte om sänkt skatt för alla som arbetar och pensionärer infrias därmed. Totalt i landet förväntas nästan 5,3 miljoner medborgare att märka av ett sänkt skattetryck. Moderaterna och Kristdemokraternas sänkning av skatten för pensionärer är också bredare än den som de rödgröna föreslog.

En sänkning av skatten är viktig, inte minst för att många pensionärer har svårt att klara sig på det som finns kvar av pensionen efter skatt. Enligt beräkningar från Eurostat (SVT 4/6) uppskattas 17 procent av svenskarna över 65 år befinna sig under gränsen för fattigdomsrisk. En rapport från Pensionsmyndigheten från i juni uppskattar motsvarande siffra lite lägre, till 12 procent, vilket betyder ungefär 245 000 personer. Att dessa grupper får mer pengar över är alltså resultatet av den M- och KD-budget som vänstern har ägnat så mycket kraft åt att svartmåla.

Att skattetrycket sänks kan förhoppningsvis stärka hushållens ekonomi inför en den stundande lågkonjunkturen. Samtidigt innehåller budgeten mer än skattesänkningar. Kommunerna och landstingen tilldelas fem miljarder kronor. Och på klimatområdet är budgeten den näst mest frikostiga som någonsin har lagts i Sverige (Expressen 20/12). Moderaternas och Kristdemokraternas klimatbudget uppgår till 9,7 miljarder kronor, den enda gången posten har varit större var förra året då den uppgick till 10,8 miljarder kronor.

När riksbanken signalerar en omsvängning, som kan vara en föraning om en konjunkturnedgång, behöver hushållen börja planera för en ekonomisk dipp. Lyckligtvis ger statens nya budget förutsättningar för hushållen att förbereda sig. (SNB)