Därför ändras nummerplåtarna

Från en bokstav och en siffra till längre personliga budskap. Nummerplåten har färdats en lång väg under drygt 100 år. Men nu håller registreringsnumren på att ta slut. Därför ska den sista nuffran snart bytas ut mot ett skrivtecken.

4 december 2018 10:59

Vid det förra sekelskiftet fanns det knappt några bilar. Därför var det lätt att hålla koll på dem. Om föraren krockade eller klantade sig visste man vem det var.

Men när automobilerna blev allt fler insåg byråkraterna att fordonen måste bokföras. Därför inrättades år 1905 ett bilregister som omfattade cirka 200 ekipage. Snart fanns det register i varje län.

Den svenska vagnparken fortsatte att växa. Under bilismens guldålder, på 1950- och 1960-talen, blev det allt svårare att hålla koll på fordonen. Vad skulle man göra? Svaret blev ett enda centralt bilregister, som började inrättas 1972.

Det var i samband med det som dagens nummerplåtar, med tre bokstäver och tre siffror, började användas. När vi nu skriver 2018 finns det emellertid så många bilar att registreringsnumren är på upphällningen.

– De kommer snart att ta slut. Vi vet vi inte exakt när, men det blir mellan januari och mars nästa år. Det beror på hur många bilar som ny- och avregistreras, säger Mikael Andersson, presschef för Transportstyrelsen.

Därför har myndigheten arbetat fram ett nytt system. Skyltarna kommer att se likadana ut, med undantag från att den sista siffran kan vara ersatt av en bokstav. Det innebär att antalet möjliga kombinationer utökas från nuvarande 12,1 miljoner till 39 miljoner, vilket lär räcka i si sådär 50 år.

Samtidigt är det ingen risk att de personliga registreringsskyltarna tar slut. Sådana ska ha minst två och högst sju tecken, och kan bestå av siffror, bokstäver eller både och. Genom budskap som Surdeg, Hingst eller Bad Ass väcker man uppmärksamhet och visar vem man är.

Fast det gjorde folk redan för 100 år sedan. Då fick förnäma personer som kungen och landshövdingarna skyltar med en länsbokstav följt av nummer 1.

När A1 rullade omkring på Stockholms gator visste man att någon från kungahuset var ute på vift. (TT)

Skyltens historia

Det första svenska bilregistret inrättades 1905. Året därpå fastslogs att alla bilar måste ha ett igenkänningsmärke – en bokstav som betecknade länet som fordonet var registrerat i, samt ett ordningsnummer.

Det skulle synas var en bil hörde hemma. Om ett fordon såldes över en länsgräns eller ägaren flyttade i landet byttes registreringsnumret. För övrigt hade Stockholms stad bokstaven A och kungahuset förfogade över alla A-nummer upp till A30.

År 1969 började ett nytt system utformas. Omläggningen inleddes 1972 och då hade fordonsuppgifter samlats in från länsstyrelsernas registerkort i hela landet. Dessa matades in i det nya centrala bilregistret.

De nya nummerplåtarna fick bilägarna betala själva.

Personlig registreringsskylt

För 6 200 kronor kan man få en egenkomponerad skylt. Den gäller i tio år, vilket kan förlängas, och får tas med när ägaren byter fordon. Förbjudna är dock bokstavskombinationer som Gud, Kuk och Dum samt budskap som skulle kunna reta upp trafikanter. Skyltförslag som fått avslag är exempelvis Sexyboy, Godlike och Länsman samt bokstavskombinationer som MHTRFKR och FCKU2MF.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa