Vården är i kris, därom är de flesta överens. Men övertonerna i debatten visar också på någonting annat. Det finns konkreta problem i sjukvården, med personalbrist och därmed också brist på vårdplatser. Att det inte finns nog med sängar på avdelningarna märks på akutmottagningarna, genom att färdigbehandlade blir kvar längre tid där. Då blir det snabbt stökigt på akuten.

Övertonerna består i att patientsäkerheten skulle vara hotad, i ett land som spenderar cirka 550 miljarder på hälso- och sjukvård (elva procent av BNP, mot fyra på 1960-talet). Det är aldrig svårt att hitta en läkare eller en sjuksköterska som säger att ”folk kommer snart att dö”.

 

I en intervju i nättidningen Dagens Arena säger Karim Jebari, forskare i filosofi (!), att vårdkrisen delvis beror på att en styrande elit utformat en politik som gynnar en mycket liten grupp, ”de tio procenten”. Närakuterna i Stockholm, som avlastat akuterna i den växande storstaden med 50 000 patienter (2018), kallar han för ”bra om man är en nojig förälder i Vasastan och har ett förkylt barn”.

I samma tidnings ledare (23/1) skriver Lisa Pelling om varslen inom Stockholmsvården och om ”konsultprofeternas Mekka”, Nya Karolinska. Gör som i Skottland, kasta ut konsulterna, systemet med beställare och utförare och lyssna på vårdpersonalen om hur både vården och dess lokaler ska utformas, skriver hon.

 

Återigen, det finns gott om exempel på misshushållning med skattebetalarnas pengar, i samtliga regioner. Det nya 100-huset på Akademiska i Uppsala, till exempel, kommer per vårdenhet inte att bli billigare än Nya Karolinska. Men lösningen är inte att tillsvidareanställa all konsultexpertis på sjukhus eller i regioner. Lösningen är att skaffa sig kontroll över vården och att bli en mycket bättre beställare.

Vänsterdebattörer har ännu inte hämtat sig från att alliansen blev omvald i Stockholmslandstinget 2018, för dem en chock i Trumpklass. Stockholm har under 2000-talet varit skyltfönstret för privatdriven vård och för nya modeller som vårdvalet. Ibland har man trampat snett, men generellt är vården också uppskattad för kvaliteten och tillgängligheten.

När tidningen Dagens Medicin häromdagen presenterade sin rankning av de sju universitetssjukhusen hamnade Akademiska i Uppsala på sista plats. Problemen är stora även här, med stigande kostnader och personalbrist. Men nej, folk dör inte på grund av vårdhaveri i Uppsala heller. Och nej, problemen beror knappast på maktskiftet för drygt ett år sedan, då alliansen och Miljöpartiet tog över styret.