Insändare “Jag vill säkerställa att ålderdomen i Enköping blir den tid och den efterrätt i livet som den borde vara” säger kommunalrådet Helena Proos (S) i vår valfilm på sociala media. Självklart ställer jag mig bakom det uttalandet till 100 procent.

Jag har haft förmånen att sitta ner över en kopp kaffe och prata med en kvinna som börjar närma sig 85 år. Hon är förhållandevis pigg, men säger själv att hon orkar mindre för varje år som går. “Det tar en hel vecka att städa hela huset och när jag är klar är det dags att börja om från början igen” berättar hon för mig.

Flytta är inte ett alternativ. Hon tillhör kategorin “fattigpensionärer” och är änka sedan många år. Huset, hon och hennes man flyttade in i för snart 60 år sedan, är i princip helt betalt. Hon kan inte bo billigare.

Förutom städning och dagliga rutiner har hon en trädgård att sköta. Gräs- och häckklippning, rensa ogräs, plantera nya och vårda alla sina växter, blommor och fruktträd. Envis som hon är drar hon igång gräsklipparen med jämna mellanrum och skjuter den framför sig runt huset. “Det tar en hel dag och sen är man lite trött” säger hon och ler.

På vintern ska det skottas snö - både från gatan fram till ytterdörren, garageuppfarten och på trottoaren utanför tomten. Familjen, barn och barnbarn, hjälper så klart till så gott de kan. Men det räcker inte alltid.

Handlar gör hon minst två gånger i veckan. Storhandla är inte att tänka på. “Jag är ju ensam, så det gör inget” säger hon och tittar ner i kaffekoppen. Varorna från affären har hon i en kasse i korgen frampå rollatorn, där hon går någon kilometer fram och tillbaka varje gång.

Hon är med största sannolikhet alldeles för pigg för att idag bli biståndsbedömd och därmed få rätt till hemtjänst. Men hon skulle verkligen behöva det. Hon och många andra i hennes ålder och situation här i Enköping.

För bara några månader sen fick hon ytterligare ett barnbarns barn och det är med stolthet hon berättar om det och visar bilder. Hon gör allt för sina barn, barnbarn och barnbarns barn – men hon orkar mindre för varje år som går. Hon varken vill eller kan flytta, men hon skulle behöva mer stöd i vardagen än vad familjen tyvärr hinner med. “De har ju sina egna liv att leva” menar hon när hon sakta reser sig och dukar av kaffekopparna och ställer ner dem i den nyligen rengjorda diskhon.

För henne skulle hemtjänsten vara en tillgång på många sätt. Någon som hjälper henne att få en dag i veckan utan att behöva tänka på städning. Någon som kan handla de få saker hon behöver så det blir en inköpsrunda mindre i veckan. Någon som finns där när familjen inte räcker till.

Vi Socialdemokrater går till val på att införa fria hemtjänsttimmar för personer över 85 år - utan biståndsbedömning. För en ökad trygghet för alla våra äldre!