Sedan 1970 har vi gemensam valdag i Sverige för de tre olika valen. Då var det sex procent som delade sin röst mellan olika partier i kommun- respektive riksdagsvalet, och ytterligare en mindre andel mellan landstings- och riksdagsvalet. Vid valet 2014 röstdelade en tredjedel av väljarna.

Sveriges kommuner och landsting, SKL, har efter de senaste valen gett ur skriften "310 val" – en sorts sammanfattning av olika tendenser i valen. Enligt SKL har Kristdemokraternas väljare skiljt ut sig i de senaste valen och röstedelningen är klart högst bland dem. Mer än hälften av partiets väljare i riksdagsvalet röstade på ett annat parti i kommunvalet. Socialdemokraternas väljare verkar vara de trognaste, där var det 24 procent som delade sin röst på flera partier i de tre valen 2014. Statistiken bygger på de vallokalsundersökningar som görs.

– Man kan tänka sig att det är många som månar om att KD kommer in i riksdagen, säger Björn Kullander, utredare på SKL.

En majoritet av de som röstar på olika partier i kommun- och riksdagsvalen, ca 60 procent, delar sina röster mellan partier inom samma block, uppger SKL. Det här är också något som forskningen konstaterat. Forskarna Gissur O Erlingsson och Henrik Oscarsson skriver i en artikel om röstdelning i Sverige att röstdelaren inte reser långt från sina politiska förstahandsalternativ eller sin ideologiska grund. Endast var tionde röstdelare går utanför sitt eget block när rösten delas upp, skriver de. Men de noterar samtidigt att röstdelandet bland partimedlemmar är förvånansvärt utbrett. Under perioden 1994 till och med 2014 har röstdelandet i gruppen partimedlemmar, som man skulle kunna tro är trogna, legat mellan 15 och 20 procent, uppger forskarna. Den hypotes de anger som möjlig förklaring till detta är stödröstande på partigrannar i riksdagen som riskerar att åka ut riksdagen.

Såväl Björn Kullander på SKL som professorerna Erlingsson och Oscarsson menar att den lokala dimensionen i valet har vuxit sig starkare i svensk politik, och att röstdelandet är ett tecken på det.

– Vi ser flera tecken på att man inte slentrianröstar i lokal eller regionvalen. Att det i dag finns många lokala partier som kan få många röster är ett annat sådant tecken, säger Björn Kullander.

En av de förklaringar, förutom stödröster i riksdagsvalet, som han och forskarna ger till ökningen av splittrade röster är den så kallade borgmästareffekten, det vill säga att en lokal ledare blir en röstmagnet genom att inge förtroende eller uppbåda entusiasm hos väljarkåren.

Om någon företrädare i Uppsala län lyckats skaffa sig en sådan roll i sin hemkommun återstår att se på söndag.