Under onsdagen presenterade Arbetsförmedlingen sin prognos för arbetsmarknaden i Uppsala län under 2018 och 2019. Enligt prognosen kommer sysselsättningen i länet att öka med 5 700 personer till 2019. Arbetslösheten spås minska från 5,7 procent till 5,6 procent nästa år.

– Vi har en rekordlåg arbetslöshet i länet just nu. Har man en gymnasieutbildning är man i princip garanterad ett jobb, säger Louise Strandendahl, analytiker på Arbetsförmedlingen.

Ökningen av sysselsättningsgraden i Uppsala län utgörs nästan uteslutande av personer som är utlandsfödda. En förklaring kan enligt Arbetsförmedlingen vara att arbetsgivare har börjat bli bättre på att anpassa sina krav och matcha tjänster bättre mot de arbetssökande. Men det finns enligt Louise Strandendahl fortfarande mycket kvar att göra.

Artikelbild

| Louise Strandendahl är analytiker på Arbetsförmedlingen och är den som har gjort prognosen.

– Det behövs mer insatser för utbildning och till exempel rehabilitering. Det är viktigt att arbetsgivare blir ännu bättre på att se vilka arbetstagare som finns tillgängliga. Men vi kan se en liten förbättring, speciellt inom offentlig sektor, de har börjat fatta och anpassar sig mer.

Sänker man kraven eftersom man har svårt att hitta personal?

– Det tror jag absolut, många har svårt att rekrytera och tummar därför på till exempel erfarenhetskraven eller beslutar sig för att göra fler internutbildningar för att kunna anställa.

Att fler arbetsgivare har svårt att hitta kvalificerad personal gör avtryck på flera sätt. I arbetet med prognosen har Arbetsförmedlingen intervjuat 486 arbetsgivare i länet. 37 procent uppger att rekryteringstiden har ökat och hela 63 procent uppger att befintlig personal har fått arbeta mer till följd av att man inte har kunnat rekrytera.

– Prognosen visar att även tillväxten hämmas av att företag inte hittar rätt kompetens. Runt 30 procent berättar att de har avbrutit en rekrytering på grund av kompetensbrist, säger Jan-Eric Nyström, Arbetsförmedlingens biträdande marknadschef för Norra Mälardalen.

Bristyrken finns både bland privata och offentliga arbetsgivare och de beskriver samma problem vad gäller upplevd kompetensbrist. Offentlig verksamhet upplever att det är en särskild brist inom högskoleyrken som till exempel sjuksköterskor, lärare, läkare och tandhygienister. Det privata näringslivet har svårt att rekrytera till exempel CNC-operatörer, IT-specialister, kockar och bussförare.