I Sverige har vi vart fjärde år val till landets högsta beslutande organ, riksdagen och till de lokala styrande församlingarna: region- eller landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. För många väljare ser valdagen likadan ut för varje gång. Men små justeringar sker kontinuerligt i valprocessen – och inför årets val den 9 september har det tillkommit flera nyheter. En av de största gäller valet på kommunnivå.

En ny spärr ska stoppa småpartier från att komma in i kommunfullmäktige.

– Tidigare har det inte funnits någon spärr. Men nu måste ett parti ha minst 2 procent av de giltiga rösterna, säger Arne Åhman, valsamordnare på länsstyrelsen i Uppsala.

Artikelbild

| Har koll på valet. Arne Åhman är valsamordnare på länsstyrelsen i Uppsala län.

Den nya spärren på 2 procent gäller för kommuner med en valkrets (en geografisk valzon), det vill säga samtliga kommuner i Uppsala län och bland annat Sigtuna kommun i Stockholms län. Den nya spärren till kommunfullmäktige kan få betydelse för lokala småpartier.

– En spärr är ju tänkt att ta bort småpartier från fördelningen av mandat, förklarar Arne Åhman.

I Sverige har vi proportionella val och rösterna fördelas mellan partierna utifrån antalet röster som de olika partierna fått.

På valnatten omfördelas folkets giltiga röster till mandat (platser) i riksdagen, landstingsfullmäktige (i Uppsala län kallat regionfullmäktige) respektive kommunfullmäktige. Fördelningen av mandaten sker enligt en matematisk modell, vilken också har modifierats till i år. Den här gången till småpartiernas fördel.

Tanken är att mandaten ska fördelas så proportionellt som möjligt med andelen röster som partiet fått. Nyheten för i år är att den så kallade första divisorn (det första talet som partiets giltiga röster delas med vid beräkningen av mandat) har justerats från tidigare 1,4 till 1,2.

I och med förändringen blir det lättare för mindre partier att få ett första mandat, men effekten motverkas av småpartispärren.

– Partiet måste vara tillräckligt stort för att få kämpa om det första mandatet, förklarar Arne Åhman.

Hade kommunvalet i Uppsala 2014 haft samma uträkningsmodell som den nya för i år hade det borgliga blocket fått ytterligare en plats i kommunfullmäktige, och Feministisk initiativ (FI) hade fått ett bättre politiskt förhandlingsläge med ett extra mandat. Det rödgröna blocket hade däremot förlorat två platser. För Sverigedemokraterna (SD) hade resultatet varit oförändrat.

En annan nyhet för i år rör personvalet. För att kunna skriva in en ny kandidat på valsedeln som inte redan är nominerad, måste personen senast två dagar före valet ha meddelat länsstyrelsen att man samtyckt till att bli invald.

Senast 30 dagar före valet ska också alla nya partier ha anmält sitt deltagande i valet till länsstyrelsen. Påhittade partier som Kalle Anka-partiet kommer inte räknas i årets val, utan ses som ogiltiga röster.

– Vi kommer få fler ogiltiga röster i år än någonsin, förutspår Arne Åhman.

För att ställa upp i kommunvalet måste man bo i kommunen, och landstingspolitiker ska bo i länet. Men detta krav finns inte när det gäller att ställa upp till riksdagen.