Ledare Temperaturen må ha sjunkit flera grader men skolfrågan är lika het som tidigare. Lärarbristen börjar nå kokpunkten för vad skolan klarar. Enligt Lärarförbundet kommer Sverige redan 2025 sakna 65 000 lärare. Tanken är svindlande, speciellt med tanke på att det är ungefär så många legitimerade lärare som Sverige har i dag.

Även om antalet som antas till lärarutbildningarna varje år är stort, cirka 15 000 personer, räcker detta inte på långa vägar. Parallellt är avhoppen många och genomströmningen generellt låg. Hur man än vrider och vänder på det fattas enormt många lärare.

Situationen är så akut att ännu fler vägar in i yrket är nödvändigt. Redan 2016 undantogs flera ämnen från kravet på lärarlegitimation för längre anställningar. Ickelegitimerade lärare är dock inte en framkomlig väg i längden. Mängden pedagogisk personal som examineras från högskolorna måste öka.

Trots flera regeringars försök att öka nyantagningarna till lärarutbildningarna har resultatet varit magert. Från att ha stigit 2014 och 2015 har antalet sökande konstant sjunkit de senaste tre åren. Ökandet av utbildningsplatser har nått vägs ände.

Rimligare vore att den pedagogiska utbildningen kortades. Tomma platser fyller inte sig själva men kortare utbildning ger högre genomströmning. Det finns marginal för att skära ned. Den pedagogiska utbildningen i Sverige håller redan låg kvalitet internationellt sett. Många studenter vittnar om att undervisningens relevans för skolmiljön är begränsad. Pedagogiska tänkare från början av 1900-talet ges stort utrymme tillsammans med skolstatistik och värdegrundsteori. Spänstigt men praktiskt irrelevant. Likaså utgör lärarstudenternas praktikperioder en flaskhals. Dessa kan nämligen inte kombineras med anställning.

Vid sidan av ordinarie lärarutbildningar finns redan i dag kompletterande pedagogiska utbildningar. Dessa är till för personer som har utbildning i något av undervisningsämnena men saknar pedagogisk skolning. Detta är en viktig väg in i läraryrket. Genomströmningen dämpas dock även här av pedagogikämnet. Utbildning tar ett och ett halvt år. Tiden innebär ett stort lönebortfall och för många är även CSN-medlen förbrukade när tillfället ges.

Pedagogikämnet vid lärarutbildningarna bör skäras ned till ett minimum. Bara det som är direkt nödvändig teoretisk kunskap bör prioriteras. Juridik, betygsättning och didaktik bör bli kvar eller till och med ges mer tid än i dag. Övrig kunskap bör inhämtas där den också lärs ut effektivast – på arbetsplatsen.

Ska Sverige komma åt lärarbristen måste nya metoder prövas. Att mindre pedagogik ger fler pedagoger låter kanske konstigt. Lärarutbildningarna har allt för länge varit en sluten verkstad där kopplingen till skolans verklighet varit begränsad. För att få ut fler undervisande lärare i skolans värld måste lärarutbildningens sammansättning ändras drastiskt. (SNB)