Ledare Med faktaresistens, skattehöjningar och sänkta bidrag ska Socialdemokraterna vinna valet. Det är i vart fall summan av de senaste framträdandena från partiledare Stefan Löfven samt ekonomisk-politiske talespersonen Magdalena Andersson. Frågan är vilka väljare de har tänkt att locka med denna politik.

Löfven har aldrig varit en bra debattör, när han blir trängd blir han snabbt vresig. Men ensam i en studio eller på en scen har han med tiden blivit riktigt duktig. Så när han skulle frågas ut i SVT (21/8) var det en riktig guldchans. Men guldet blev till sand. Kanske beror det på pressen av en hård valrörelse och negativa opinionsrörelser.

Han vill göra valet till en folkomröstning om välfärden och menar att Alliansens politik med sänkta skatter är ett hot mot densamma. Utfrågarna pressade honom dock på detta. De pekade på statliga Ekonomistyrningsverket som har visat att varken skattesänkningarna under Fredrik Reinfeldt (M) eller Göran Persson (S) utarmade välfärden utan tvärtom ökade resurserna.

Eftersom detta går på tvärs med hur Löfven vill att världen ska fungera vägrar han också att tro på det. Vilket han också säger rakt upp och ned. Han tror inte att skattesänkningar kan vara bra för ekonomin utan att de med säkerhet undergräver välfärden. Han vill öka välfärden och därför vill han i stället höja skatten.

Magdalena Andersson å sin sida pressades hårt i en duell med Moderaternas ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson i SvD Näringslivs program Ekonomistudion. Andersson var så trängd mot väggen att hon menade att S står för att bidragen givetvis måste minska. ”Självklart ska vi begränsa bidrag. Det har vi också gjort. Det måste löna sig att arbeta”, sade hon. Ett uttalande som lika gärna kunde ha hämtats ur Moderaternas partiprogram.

Det är fullt förståeligt att S känner sig trängt. Förtidsröstningen har redan börjat men partiet har inte ens presenterat ett valmanifest. Det saknas inte bara en vision för vad partiet vill göra med regeringsmakten, det som partiledningen ändå föreslår hänger bara knappt ihop.

Inte blir det bättre av försöken till dimridå genom att fokusera på regeringsfrågan. Få väljare låter sig lockas av sirenen Löfvens locktoner. Att påstå att om Alliansen regerar med passivt stöd av SD så är demokratins undergång nära förestående, men om SD råkar stödja Socialdemokraterna är det normal parlamentarism, är mer än lovligt magstarkt.

Det är som att det först nu har gått upp för Socialdemokraterna att det kan förlora valet. Därför reagerar man med panik. Allt som ens kan tänkas hjälpa prövas. Det spelar ingen roll om den samlade vetenskapen talar emot det, eller om det saknar all koppling till den tidigare förda politiken. Vad som helst kan sägas – så länge det kan få en röst.

Det finns många ord som rättvist kan beskriva en sådan taktik. Förtroendeingivande är inte ett av dem. (SNB)