I det nya åtgärdsprogrammet för vattenförvaltningen i regionen, som vattendelegationen beslutade om i december, är kommunernas tillsyn över enskilda avlopp och jordbrukets åtgärder mot övergödning två viktiga punkter.

– Åtgärdstakten måste öka om vi ska nå en god ekologisk status enligt EU:s direktiv. Merparten av vattnen i Uppsala län har inte den statusen, säger Gunilla Lindgren vid länsstyrelsens Naturmiljöenhet.

Det nya åtgärdsprogrammen är en viktig förutsättning för att de svenska miljökvalitetsmålen ska nås. Programmet gäller för åren 2016–2021 och har tagits i samtliga fem vattendistrikt i landet där Mälardalen ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt.

Åtgärdsprogrammet är en viktig fråga på flera plan.

– EU är inte nådiga mot stater som inte uppfyller kraven. Det kan innebära sanktioner för Sverige om inte direktiven uppfylls. Sen handlar det om Sveriges framtida utveckling. Om självförsörjningsgraden, försvars-, jordbruks- och landsbygdspolitik, en tillväxt utan att vi förstör miljön. Det är många delar, säger Gunilla Lindgren.

Och inte minst dricksvattenkvalitén, den frågan är jätteviktig menar Gunilla Lindgren. Hur ska vi försörja alla med rent dricksvatten i framtiden?

Som exempel tar hon Uppsala där man planerar att bygga 8 000 bostäder på sin egen dricksvattentäkt.

– Och det gör man trots att man vet att det påverkar grundvattnet, konstaterar Gunilla Lindgren.

För kommunernas del handlar arbetet om att lyfta fram frågan i stadsplaneringen, att satsa på VA-sektorn.

– Man måste pröva VA-avgiften. Vad vill man ha ut av den? VA-hanteringen måste var hållbar. Men det är en jättebred fråga och det är kommunpolitikerna som har prioriteringarna i sin hand, säger Gunilla Lindgren.

Det är dock övergödningen av våra vatten som är ett av de största miljöproblemen menar Martin Larsson på Vattenmyndigheten för NorraÖstersjöns vattendistrikt, med huvudkontor i Västerås.

­– Övergödningen är allvarligare än miljögifter, det påverkar miljön i högre utsträckning. Exempelvis så är delar av Mälaren kraftigt påverkad, bland annat i Enköpings kommun. Det påverkar mängder av arter i vattnet, säger Martin Larsson.

Framför allt är det jordbruket som bidrar till övergödningen. Drygt 50 procent av den totala belastningen med fosfor i ytvattnet kommer från jordbruket.

– Förr fanns det djur och vallodling på alla gårdar. Det gav bra struktur på jorden. Nu gör den ensidiga spannmålsodlingen att mullhalterna minskar och risken för fosforläckage ökar, säger Martin Larsson.

Det är Jordbruksverket som beslutar vilka fysiska åtgärder som ska göras för att man ska nå miljömålen. Sen är det länsstyrelsen som administrerar stöden till lantbruken.

Via landsbygdsprogrammet kan man få stöd för bland annat anläggande av våtmarker, skyddszoner och fosfordammar. Men stöden söks inte fullt ut trots att lantbrukssektorn är medveten om problemen. Det är svårt för företagen att få full kostnadstäckning genom stöden från landsbygdsprogrammet.

– Och det är företagsekonomin som styr ditt företag, konstaterar Martin Larsson.

Insatser görs även i samarbete mellan exempelvis Jordbruksverket och LRF, i projektet Greppa Näringen.

– Åtgärderna behöver öka. Men om det ska ske via landsbygdsprogrammet måste det till mer pengar och det är en politisk fråga, säger MartinLarsson.