De två rapporterna Sexuell hälsa i Uppsala län och Trygghet hos unga i Uppsala län har sin grund i undersökningen Liv och hälsa ung 2017. Rapporten om trygghet visar att varann elev uppger att hen har blivit trakasserad en eller flera gånger under det senaste året.
– Vi jobbar jättemycket med att belysa att alla är olika men att vi alla är lika mycket värda. Vi vill etablera skolans värdegrund, säger Daniel Hellström, tillförordnad gymnasierektor och programrektor på Westerlundska gymnasiet.
EP träffar eleverna Cornelia Erikssjö, 18, Victoria Hellsten, 19, och Julia Stegeby, 19, när vi besöker skolan.
– Vår skola gör ett bra jobb. De belyser att vi ska ta väl hand om varandra. I början av året blev klasserna tillsagda att fundera över eller ändra språket vi använder mellan oss. Även om det som sägs är menat som ett skämt till en vän, säger Cornelia Erikssjö.
Varför skolan ber eleverna att tänka på språket de använder är för att andra elever eller kompisen kan ta illa upp. Eleverna får också fylla i trivselenkäter kontinuerligt.
– Enkäterna är anonyma men ger oss en uppfattning om hur eleverna mår. De visar till exempel att de som pratar om sina problem tycker att det hjälper. Men de visar också att många som inte mår så bra inte pratar om det, där har vi ett problem att lösa, säger Daniel Hellström.
Cornelia Erikssjö, Victoria Hellsten och Julia Stegeby förstår att många kan uppleva att de blir trakasserade men känner inte av det själva.
– Personligen känner jag nog inte att det träffar mig. Men man får ju höra från kompisar ibland, det beror nog mycket på personen om hen vill prata om det eller ej, säger Julia Stegeby.
Rapporten om sexuell hälsa visar att en av tre elever i länet huvudsakligen fått information om relationer, sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar från skolan.
– Sex och samlevnad är så mycket mer än den klassiska undervisningen i naturkunskap. Vi jobbar mycket med att uppmärksamma detta ämne ur ett samhällsperspektiv, säger Daniel Hellström.
Sexualundervisningen i skolor brukar inträffa under årskurs åtta eller nio.
– På min förra skola pratade vi nästan inget om det. Man pratade mer om det med kompisarna. Det är inte bra att enbart prata om de klassisk normerna, man måste bredda diskussionen. På Westerlundska gör man det bra, men det kan bli bättre, säger Cornelia Erikssjö.