När den tidigare ägaren, Bryggholmsstiftelsen, sålde fastigheten 2015 styckades den upp i två delar. Bryggholmens gård köptes av en privatperson medan naturreservatet köptes av Naturvårdsverket som då även utökade reservatet med vattenområden kring ön.

Det gör att reservatsföreskrifterna behöver ses över och länsstyrelsen passar då även på att göra en ny skötselplan för området.

– Tanken är att en skötselplan ska uppdateras med fem-tio års mellanrum, det är ett arbetsredskap för förvaltningen, säger Katarina Rydh på länstyrelsens naturvårdsenhet.

Artikelbild

| Livsmiljö. Mistel växer i stora bestånd på Bryggholmen. Växten är sällsynt i Uppland och har sin nordligaste utbredning vid Mälaren.

De nya föreskrifterna innebär inga större förändringar för allmänheten. Syftet med reservatet är fortsatt att det ska vara tillgängligt för friluftsliv och rekreation.

– Bryggholmen är en fantastisk plats att besöka med ett gammaldags landskap och intressant historia. Det är ett typiskt Mälarlandskap med mycket ädellövsmiljöer, säger Katarina Rydh.

En förändring som lagts till berör brukandet av åkermarken på ön där det nu blir möjligt att beta marken.

– Har man djur på bete där räcker betet inte altid till. Det är ett sätt att underlätta förvaltningen av reservatet, säger Katarina Rydh.

Artikelbild

| Mälarlandskap. "Det finns mycket ädellövmiljöer på Bryggholmen, det är ett typiskt Mälarlandskap" säger Katarina Rydh på länsstyrelsen.

När det gäller vattnet kring ön finns föreskrifter som skyddar mot exploatering.

– Det är inte så höga naturvärden knutna till vattnet däremot är vattnet en del av Mälarlandskapet, säger Katarina Rydh

Förslaget till beslut är nu på remissrunda till berörda parter som har möjlighet att lämna synpunkter på det. Beslut om ombildande av reservatet beräknas tas under nästa år.