De senaste tio åren har odlingen av salix, poppel och hybridasp minskat i landet från drygt 13 000 hektar till knappt 8000 hektar. Salixen, som är den största energigrödan, har bara det senaste året minskat från 8 600 hektar till 7 800 hektar.

Mälardalen är ett av de områden i landet som har de största arealerna med energigrödor och på länsstyrelsen har man märkt ett minskat intresse för odlingen.

– Vi har få ansökningar om investeringsstöd för odling av energigrödor. Efterfrågan på marknaden har minskat, man väljer andra råvaror istället, säger Karin Svanäng på landsbygdsavdelningens enhet för landsbygdsutveckling.

Artikelbild

| Störst. Mälardalen är ett av de områden i landet som har de största arealerna med energigrödor.

Enligt regionens handlingsplan ska självförsörjningsgraden i energiproduktionen öka. Beroendet av fossil energi för uppvärmning liksom för transporter ska minska eller avvecklas helt. Genom att välja närproducerat minskar man även transporterna.

– Det är synd att intresset minskat med tanke på en lokal energitillgång. Och odlingen är ett alternativ för vissa marker, kanske inte på de bästa jordarna där man konkurerar med de vanliga grödorna, säger Karin Svanäng.

För värmeverket i Enköping är produktionen av flis från energigrödor inte längre så intressant.

– Vi har annat bränsle som är billigare och bättre, exempelvis skogsflis och rivningsvirke, säger bolagets VD Thomas Ulväng.

Det är få värmeverk i Mälardalen som är anpassade för eldning med salix då det används färskt direkt efter skörd och leveranserna därför blir osäkra.

– Tanken med självförsörjning är rätt men man måste veta att varan fungerar och att det finns ett behov av den. Nu har vi bra vara från skogen och rivningsvirke i regionen och den kan levereras kontinuerligt, säger Thomas Ulväng.

Utöver tillgången på restprodukter från skogen har även de låga energipriserna påverkat odlingen av energiskog.

–­ Det är inte någon direkt marknad för det, konstaterar Lena Niemi Hjulfors på Jordbruksverkets utredningsenhet.

Stöd för odling av energigröda kan sökas inom gårdsstödet, den räknas som jordbruksgröda. Odling av energigrödor är en långsiktig investering, salix skördas efter två år, poppel och hybridasp tar ännu längre tid på sig till skörd och därmed kräver en mindre arbetsinsats.

– Vi ser att intresset för salix minskat på sikt, intresset är större för poppel och hybridasp, säger Lena Niemi Hjulfors.