Fårnäringen vädrar morgonluft

Trots att svenskarna äter allt mer lammkött är importen av lamm fortfarande mycket stor . Men nu satsar branschen för att öka den inhemska produktionen.

Gosig. Får är utpräglade flockdjur men för en gosestund kan man gärna lämna gruppen någon minut.

Gosig. Får är utpräglade flockdjur men för en gosestund kan man gärna lämna gruppen någon minut.

Foto: Maria Hedenlund

Enköping2018-01-05 06:00

Antalet får ökar och enligt jordbruksverket statistik finns det idag drygt 300 000 tackor och baggar i landet. Bara det senaste året har antalet ökat med omkring 20 000.

I Uppsala län fanns drygt 9 500 tackor och baggar 2017, en relativt kraftig ökning jämfört med år 2000 då det fanns cirka 6 300 eller 1981 då man noterade 3 800 djur.

I Enköpings kommun har antalet tackor och lamm ökat från 705 år 1981 till 1 262 år 2016.

Även antalet företag med tackor och baggar har ökat i länet, från 278 år 2000 till 425 år 2017.

Anledningen till att fåren blir fler är bland annat en ökad efterfrågan på lammkött. År 2007 åt vi 1,29 kilo lammkött per person och år, år 2016 var vi uppe i 1,8 kilo. Den svenska produktionen har dock minskat medan importen ökat.

– Vi har en marknad och konsumenterna vill ha svenskt kött. Men bara 28 procent av köttet på marknaden kommer från svenskt lamm, där finns en stor marknadspotential, säger Titti Strömne från Koby i Fjärdhundra som arbetar med lammrådgivning i sitt företag Glada fåret.

Nu arbetar branschorganisationerna Svenska köttföretagen, Fåravelsförbundet och LRF med en handlingsplan för att öka produktionen av svenskt lammkött. Arbetet är inriktat på produktion, export, stöd och regler, marknad samt ull och skinn.

– Det är en liknande satsning som man gjorde inom grisbranschen för några år sedan för en ökad svensk produktion, säger Titti Strömne som sitter med i produktionsgruppen.

Fördelen med svenskt kött menar hon bland annat är skillnaderna i djurhållningen där Sverige har striktare regler. I andra länder har man även större problem med resistenta parasiter.

– Sen har vi mycket naturbetesmarker här och fåren är viktiga naturvårdare. Alla svenska får går ute och de gör en viktig insats för att hålla markerna öppna, säger Titti.

Men får innebär inte bara köttproduktion. Även inom skinn- och ullsidan börjar det hända saker.

– Flera företag har hört av sig och vill ha svenska ullprodukter, bland annat Fjällräven som nu gör en tröja som är helt producerad i Sverige. Jag har även kontakt med företag som gör fodral till surfplattor av svensk ull, säger Claudia Dillman från Edsbro, ledamot i Svenska Fåravelsförbundet där hon jobbar med just ull- och skinnfrågor.

Omkring 1 800 ton ull produceras varje år men bara 18 procent av den tas tillvara.

– Men vi märkte en rejäl ökning under 2017 och i Svenska Fåravelsförbundet arbetar vi med ett projekt för att höja värdet ytterligare på ull och skinn, säger Claudia Dillman.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!