Så står det under §1 i folkskoleförordningen som kom år 1842, eller som den benämns i svensk författningssamling från detta år: Kungl. Maj:ts Nådiga Stadga angående folkundervisningen i Riket.
Om det finns något årtal i den svenska skolhistorien är just 1842 det som många känner till, året då folkskolan infördes. Man kan måhända föranledas att tro att historien om den svenska skolan startar detta år. Inget kan vara mer fel. Skolor har funnits i vårt land under flera sekel före detta årtal. Detta gäller även Enköping.
På riksarkivet i Stockholm finns bevarat ett gåvobrev som skrevs år 1406. Detta brev är ett av de äldsta ännu bevarade aktstycken rörande Enköping och är skrivet av riddaren Sten Bengtsson på Marienborg vid Haga i Svinnegarns socken.
Han redogör i brevet för hur han donerar en badstuga samt en tomt med bodar han äger i Enköping till skolmästaren där.
Han nämner alltså skolmästaren i Enköping. Således fanns redan då en skola i staden. Hur länge den existerat före detta årtal vet man inte. De historiska källornas antal glesnar dessvärre avsevärt när vi kommer ned till medeltiden. Skolmästare var den titel dåtidens lärare tillskrev sig.
Denna gåva var dock behäftad med flera krav som skolmästaren hade att uppfylla. Tillsammans med djäknarna (eleverna) skulle han läsa fyra mässor om året över herr Sten och dennes familj. Allt för deras själars frälsning efter döden.
Den skänkta tomten samt badstugan var tänkta att ge skolmästaren extra inkomster. Vem som helst fick inte äga en badstuga. Ägde man en sådan kunde man låta allmänheten nyttja den mot betalning.
Det skulle dröja fram till Gustaf Vasas dagar innan vi åter möter skolan och dess skolmästare i arkiven. På 1530-talet försökte några av Sten Bengtssons ättlingar återta vad han givit bort i sin donation. Ett klagobrev från skolmästaren i Enköping till kung Gustaf berättar om detta. Skolmästaren fick dock till slut behålla både gård och badstuga.
I de historiska källorna nämns föga om den pedagogik man bedrev, hur skoldagarna såg ut eller hur många elever man hade. Klart är dock att skolan i Enköping på 1500-talet gick under beteckningen trivialskola. Där studerades förutom läsning och skrivning även latin och matematik. Skolan var avsedd endast för gossar. Troligen gick undervisningen till så att skolmästaren föreläste för eleverna och att de äldre eleverna förhörde de yngre. Dessutom förekommer i vissa källor ”hörare” vilket tolkas som någon slags andrelärare med uppgift att just förhöra elever på läxor.
Skoldagarna var antagligen långa. Från klockan 5 på morgonen till klockan 5 på eftermiddagen enligt vissa källor. Gossarna tränades även i kyrkosång och deltog självklart i gudstjänsten på söndagar. Skolan var på denna tid kyrkans angelägenhet.
Var skolan låg under denna första tid vet man inte exakt. Säkert är emellertid att den låg någonstans i kvarteren närmast Vårfukyrkan.
Åren 1572 och 1609 brann staden ned – i stort sett till grunden. Därmed gick givetvis även skolan upp i rök. Några rester av den tidens skolbyggnad går således inte att finna.