Öppet brev till Enköpings pastorat
Redan när vi flyttat till Enköping i början av 2000-talet och på våren cyklade förbi S:t Olofs vackra kyrkogård med sina skirt grönskande björkalléer bestämde vi oss. Det var här vi skulle ha vårt sista vilorum.
Nu är jag ensam. Den borgerliga begravningen ägde rum på hösten 2016 i S:t Olofs kapell, en liten funktionalistisk pärla, ritad av arkitekt Sigurd Lewerentz, som tillsammans med arkitekt Gunnar Asplund skapade vårt världsarv Skogskyrkogården.
Den minnesstund svenska kyrkan brukar hålla årligen på Alla Helgons Dag var inställd 2017 pga renovering av byggnaden. Arbetena är nu avslutade och S:t Olofs kapell lyser fräscht och vitt i all sin strama och rätlinjiga utformning.
Jag har nu två frågor till Enköpings pastorat:
1. När blir det invigning av det pietetsfullt renoverade S:t Olofs kapell på den största kyrkogården i pastoratet?
2. En gång om året på Alla Helgons Dag har kapellet öppnats upp för en minnesstund. Är det tänkbart att utöka med ännu en på våren? Helst förstås med en enkel ceremoni men om det skulle bli för komplicerat och dyrt, en vaktmästare som öppnar kapellet en timme och stilla musik för dem, som liksom jag, skulle vilja återvända till den plats, där vi tog avsked av en älskad människa.